Jag har väl ingen klädkod så men jag tänker noga på hur jag jag klär mig, vilken frisyr jag har osv då jag är ute i offentligheten (för det mesta sitter jag ju framför datorn hemma, då kan jag ju se ut lite hursom). Även så har jag krav på uppsatt hår, hilka/sjal och förkläde då jag packar om teer.

Det jag kommer att ha då jag väl anställer är krav på "doftfrihet" (inga starka dofter tex röka kommer man inte få göra på arbetstid, parfym är inte ok etc), int vissa smycken tex ringar, företagskläder om det är en fysisk butik (vad nu det blir), förkläde eller företagskläder vid ompackning och uppsatt hår eller huvudbonad om man skulle ha kort hår.

Men det har med hygieniska skäl (företagskläder/förkläde, smycken och huvudbonad) och smakskäl (doften) inte att tatuerade skulle vara thugs (är själv tatuerad).

Denna frågeställning var mycket bättre än min, det var mer detta jag var ute efter.

Klädkoder och vad som händer om en bryter mot dem osv. På min sambos jobb får de exempelvis inte ha linnen för arbetsgivaren anser att det ser "ovårdat" eller "ofräscht" ut. Det finns ingen med piercingar eller "konstiga" hårfärger men flera med tatueringar och det är helt okej att visa.

Jag har ett eget företag så jag har inte det problemet. Däremot samarbetar jag med andra som kanske skulle vilja ha något att säga om det men jag vet inte. Vi får se, ska färga håret inom typ två veckor till mörkblått så… 😂

Klädkod: pyjamas har vi på mitt jobb (äldreboende)

En sak till som jag kom att tänka på när jag läste tlover's inlägg: klädkoder som har med hygien att göra förstår jag såklart och förväntar mig att alla ska följa. Jag skulle aldrig jobba i ett kök med håret utsläppt eller med nagellack eller liknande.

Kanske skulle ta och svara på min egen fråga också… Ehm…

När jag hade företag (blekte tatueringar med laser) så hade jag nästan alltid jeans och t-shirt. Synliga tatueringar och piercingar. Hann med att ha både blont, grönt, svart och rött hår i alla längder under åren.

Många andra som erbjöd samma tjänst (speciellt på större salonger eller kliniker) bär tunikor i olika modeller för att ge ett städat och professionellt intryck.

Fler av mina kunder kommenterade dock att dom tyckte det var skönt att komma till någon som klädde sig mer vardagligt så dom slapp den där "sjukhuskänslan" som dom beskrev det.
Många tyckte också om att jag själv var tatuerad och ingen "anti-tatueringar-typ" så dom kunde slappna av och inte skämmas.

Just nu är jag företagslös, men om jag i framtiden har företag med anställda så tror jag inte att jag kommer sätta regler för hur dom klär eller sminkar sig.
(Om inte regler för tex hygien säger annat förstås.)
Eller jo, något jag inte klarar av är folk som duschar i parfym.

Jag har ju inte företag (än, men jobbar på det), men det skulle aldrig falla mig in att bestämma hur folk såg ut såvida det inte var av hygien- eller andra praktiska skäl. Ju fler som jobbar mot det här tramset med att kläder säger något om ens kompetens, desto bättre.  :)