# Hur vågar man? Author: Sommarek Säkert den vanligaste frågan när det gäller att starta eget, men jag måste i alla fall. Jag är en sådan som absolut tror på att man ska göra sådant man tycker är roligt och att man mår mycket bättre om man får jobba med något man faktiskt tycker är kul. Jag tror också att det är värt eventuella uppoffringar. Men! Hur ska man tänka om ett beslut där sagda uppoffringar inte bara påverkar en själv? Jag har en Bättre Hälft som älskar huset vi bor i. Jag har husdjur som är beroende av mig, varav somliga kräver medicinering. Jag har en häst som vi båda älskar. Alla eventuella beslut som kan röra vår ekonomi beror alltså inte bara på mig och vad jag vill, utan skulle det bli knaggligt eller rent av stopp med/i ekonomin skulle det innebära katastrof, och inte bara för mig. Hur vågar man när man inte bara har sig själv att tänka på? Ni som har startat eget och sambo och/eller barn, hur resonerade ni? ## Comment 1 Author: Emo Pengar in först - ut sen. Med det kommer man långt och utan problem. ## Comment 2 Author: Niklas #0: Det låter på dig som om priset för ett eventuellt misslyckande skulle bli för högt för att det skulle vara värt det. ## Comment 3 Author: Sommarek #1 Vad menar du? #2 Eftersom min fråga inte egentligen handlar om mig, så nej. Frågan var dessutom hur andra hade tänkt, inte hur jag egentligen känner inför frågan. ## Comment 4 Author: Niklas #3: Okej. Jag var inte i din position när jag började så beslutet var inte så svårt. Visst fanns det risker men min familj stod bakom mig och var beredda på sänkt materiell levnadsstandard. ## Comment 5 Author: kattöga Starta i mindre skala, alltså parallellt med att man fortfarande är anställd. Kanske börja på helger eller en dag i veckan eller nåt för att se hur det utvecklas med tiden. Och sen dra ner på anställningen mer och mer ifall ens företag utvecklas positivt på längre sikt. ## Comment 6 Author: Sommarek #4 Det rent materiella är inte det inte så noga med, det är mest sådant man "måste" ha, som mediciner till djuren. #5 Det är något sådant jag har tänkt; har kontrakt på nuvarande jobbet i ett och ett halvt år och hade tänkt köra igång under tiden så jag i alla fall är garanterad inkomst. Är det någon som har erfarenhet med att minska utgifter så långt det går, typ med sponsorer eller vad som helst annat? ## Comment 7 Author: Emo #3 Det jag skrev i #1 har nu flera andra också skrivit med fler ord och bra förklaringar. ## Comment 8 Author: tlover Jag var gravid med en sjuk man (dvs han drar inte in pengar), hus och djur då jag startade. Inte kanske det bästa tillfället alltså. Men pengar har alltid löst sig för oss så det såg jag inte riktigt som ett så stort problem (just nu lever vi på besparingar, en halv aktivitetsersättning och lite föräldrapengar på lägsta ersättningsnivån). De tips jag kan ge är Starta litet, tex deltid och/eller med litet kapital i början tex ha kontoret hemma (om du klarar det) så du inte har så många fasta utgifter. Öva på att leva smått. Har du en man gissar jag att han också har en inkomst, det är ju jättebra isåfall. Öva att dra ner lite pengar som ni spenderar varje månad (det behöver inte vara på pengar, på mat kan man dra ner ganska rejält om man vill) det som blir över sparar du till att starta företagen (så du inte behöver ta lån eller bara behöver ta ett litet lån). Ha stöd av dom som är viktiga för dig. Jag skulle inte ha vågat utan stöd från min man som accepterar att det är lite snålt med pengar nu helt enkelt. Har du inte stöd från din partner försök att förklara varför du vill göra detta och få över honom till din sida. Det var allt jag kom på på en rak arm. ## Comment 9 Author: Sommarek Tack för tips.  :) ## Comment 10 Author: Niklas #6: Du skrev att din man älskade huset ni bor i. Det tolkade jag som att det måste ni ha kvar. Vi har sänkt våra kostnader enormt mycket. Det vi prioriterar är mat och bil. ## Comment 11 Author: Sommarek #7 Nej, jag skrev inget om min man, eftersom jag inte har någon...  :p ## Comment 12 Author: Niklas #11: Jag antar att du syftar på mig. 🙂 Jag läste slarvigt. Du beskrev en bostad som ni verkade vara rätt bundna vid. ## Comment 13 Author: Sommarek #12 Japp, det var inte meningen att utsätta stackars #7 för den kommentaren.  ;) Ja, Bättre Hälften framför allt är fäst vid huset. Det är det som gör att det skulle kännas lite själviskt att säga att det är okej med mig om vi förlorar allt, bara jag når mitt mål, liksom. ## Comment 14 Author: tlover [#13](#13) Har du pratat med din partner om det "på riktigt"?